gunilla gränsbo

I am trained in theatre and it was very enjoyable, but after 12 years in theatre I wanted to try something new, so I started fiction writing and it was great so I dove into it and received a lot from this.

Then new waves came and I became more and more fascinated by the field of art and applied to the Valand art school and got into the digital art program that existed at the time. I feel that the artistic field has broadened in the years since I attended Valand. Everything can be accommodated; sound art, visual art, performance art, film art, artivism, etc. and all genres that lie in between, anything that artists might wish to define themselves and no one can say “that is not art!”

I also like the space that the art viewer is in (which, unlike the theatre’s audience space), allows communication at the same time as the audience receives what the artwork wants to give. I find it enabling that I, as a spectator/receiver, can go back and look at a work of art several times, and at the same time listen to other people’s reflections.

I am a rather impatient person who likes to try new things. In the OPEN UP exhibition I have, among other things, a song text that I authored. It was very exciting to investigate how image and text affect each other, and perhaps I will continue with that genre or then again, maybe I will do something else.

work in the exhibition

“D-stunden” (2023)

short film
HD Video
dimensions: (09,40 min.)
venue: Bio Valand (19 June 2023)

Trailer D-stunden (2023)

HD Video
dimensions: (03,10min.)
venue: Room 2037

“Börja om från Noll” (2023)

short video including origina song and drawings
hd video
dimensions: (03,50 min.)
drawings: Gunilla Gränsbo
lyrics and melody: Gunilla Gränsbo
music and production: Pablo Copa & Anastasia Grivogiannis
venue: Room 2037 (in a frame display constructed by the artist)

“Plexiglas-stjärnan” (2023)

thearte script
printed on paper
dimensions: (A4)
venue: Room 2037

på svenska:

Jag är utbildad inom teater och det var roligt men påbörjade efter 12 år inom teater skönlitterärt skrivande. Jag ville testa nåt nytt o det var jättehärligt o jag dök i ner i det o hittade massor.

Sen kom nya vågor och jag blev mer o mer fascinerad av konstområdet och sökte till khsk Valand och kom in på det digitala konstprogram som fanns då och där stannar jag för det är obegränsat vad som är möjligt inom konstområdet.

Jag upplever också att det konstnärliga fältet har vidgats under åren efter att jag gick på Valand. Allt kan rymmas; Ljudkonst, bildkonst, performance, filmkonst, artivism mm och alla genrer som ligger däremellan som konstnärerna definierar själva och ingen kan säga att det där är inte konst.

Jag tycker också om det rum som mottagaren befinner sej i (som till skillnad från teaterns åskådarrum) tillåter kommunikation samtidigt som man som publik tar emot det som konstverket vill ge. Jag upplever det tillåtande att jag som åskådare/mottagare kan gå tillbaka o titta flera gånger på ett konstverk och samtidigt lyssna på andras reflektioner.

Jag är en ganska otålig person som gärna testar nytt. I Open-up-utställningen har jag bla med en sångtext som jag tecknat till. Det var väldigt spännande att undersöka hur bild o text påverkar varandra och kanske går jag vidare med den genren eller så gör jag nåt annat.